Konserterna som hindrar mig från att avlida den här årstiden.

Jag gillar inte att shoppa. Inte på det där sättet som folk kan älska att shoppa. Jag får lätt ångest av att göra av med pengar och funderar mycket på huruvida jag verkligen behöööövde det där plagget/smycket/skivan/väskan osv.

Men konserter. Där är jag hämningslös. Det går inte att ångra en konsert. (Däremot kan jag ojja mig för resor och sånt som tar mig till konserterna.)

Och när mitt huvudsakliga nöje just nu är att ligga under en filt så kommer konserterna och piskar liv i mig. Om man lyssnar noga höra man min puls slå igen. 

Snart: 

14 februari: Tallest man on earth på Konserthuset. Hans spelning i Almedalskyrkan 2010 var helt sinnes och konserthuset är rätt magiskt det med. 

15 februari: Patrick Wolf spelar akustiskt i Hagakyrkan. H E R R E G U D. Jag mår nästan lite ila av mina enormt höga förväntingar. 

1 mars: Kristofer Åström på konserthuset. Återigen - konserthuset. Loves it. Lika så Kristofer.

Längre fram: 

Juli: Patti Smith och First Aid Kit. Denna kombo får mig att vilja åka till Rättvik. Tänk att se detta på Dalhalla. 

Augusti: THE KNIFE till Way out west. Det här gör mig lika svettig av upphetsning som Refused gjorde förra året. Det kan inte bli dåligt. Det kan inte ens bli sådär. Det kommer vara asbra, det kommer att vara en succé.

Solange ska också till Wow. Om bara syrran hennes också ville komma (jag vet, nu är jag bara girig, men mycket vill ha mer).