Sommarkänsla

Okej, det här är en jätteöppen dör att slå in: men Sommar i P1 är väldigt bra.
Vissa sommarpratare är kasnke inte dödskul, men har man viss urskiljningsförmåga är det klockrent.
De senaste dagarna har jag lyssnat på ett gäng. Jag kan rekommendera allihop.

Jason Diakité: Bra. Som förväntat.

Sven Nylander: Bra. Förvånvnade bra musik. Berättar ärligt kring kokainet. "jag visste vad provet skulle visa. Jag hade dragit två linor på toaletten 2 timmar tidigare." Han pratar träning och hur pissigt det var att jämt missa pallplacering. Jag dock en tydlig känsla av att jag och Sven inte skulle komma överens irl.

Göran Gudmundsson: Mycket bra. Oväntat bra. Kul.

Henke Larsson: Också bra! Han är inte världens bästa berättare, men när han pratar om din (döde) bror och rösten spricker glömmer man allt sånt.

Och sen, ett sommarprat från 2010.
Josephine Bournebusch: Kul. Hon spelade världens vackraste låt (cucurrucucu paloma) och jag tänkte att vi verkligen borde bli bästisar. Sedan klankade hon ner på låten och sa att det troligtvis bara var hennes pojkvän i hela världen (förutom några stackare i sydamerika) som gillade den.
Då kände jag att vi kanske inte skulle bli bästisar ändå.

Tips på andra bra prat mottages tacksamt. Varningar mottages gärna också.

Podarkivet finns här.