Nu är premiären avklarad. Det gick bra. Det var kul och var en trevlig och rätt backig bana. På besök i lyxvillornas land. Det stod en massa människor i sina flådiga trädgårdar och hejjade på oss.
Förvånansvärt många drack champagneliknande saker. Det är så man gör det i Näset, I suppose.
Efter första vätskekontrollen fick jag ett djävulskt håll. Det gjorde så ont att jag inte ens kund gå. Men det tvingade jag mig att göra iaf. Jag höll på att krevera av frustration. Ett jävla håll.
Men det släppte ju. Då hade jag tappat i runda slängar en miljon placeringar men pulsen var ju lugn och fin så det var bara till att pinna på. Efter det blev det inget mer dricka för mig.
Jag gjorde de 10,6 kilometrarna på 56.17. Inte så mycket att hänga i granen, men jag sprang ju faktiskt ett par minuter snabbare än pappa (vilket i hemlighet var det viktigaste).
Jag har dock ingen aning om hur jag ska palla göteborgsvarvet. Det blir ju asjobbigt.
Ursäkta det romanlånga inlägget.
Som plåster på såren får ni en svettig bild på mig och en bild på kakorna jag bakat idag.
Det var väl inga som helst fel på den tiden Maria!! Jag hade varit supernöjd. Men så springer jag ju milen på typ 59 min också. Jag ställer mig också frågan hur jag ska klara Gbg-varvet, men med tanke på alla mina sjukdomar och att jag kommer att ha knappa 5 v träning inför det så är jag glad om jag kommer runt! Sen om det tar 2 h eller 3 h... Ja, det får spela roll. Bara jag tar mig runt!
SvaraRadera