Nu ska vi ha roligt!

Förra veckan var jag på stand up. Det var mitt livs andra standup. Första gången var det nybörjare som stod på scen. Det var plågsamt. Den här gången vankades det proffs.

Jag var på väg att skriva ett jättelångt inlägg om det här med ståuppande. Men jag är ju inte någon som egentligen gillar stand up. Det är en märklig situation. En massa människor sitter kring bord och tittar på en snubbe som drar skämt. Det är så väldigt lite i den situationen som känns naturligt.

Då är jag mer bekväm med större shower, även om de på intet sätt är mer naturliga. Som att gå och kolla på Eddie Izzard på någon arena någonstans. Då ser inte han mig, det är inte ett dugg intimt och skrattar inte jag så finns det säkert någon annan som gör det.

Men jag var på en ståuppshow förra veckan. Jag håller mig kort. In order of appearance:
Konferencierkille: o-kul
Pontus Ströbaek: tråkig
Erik Börén: kul
Magnus Betnér: långrandig

Sådärja. Skönt för mig att ärligt kunna säga att min kompis Erik var bäst. Det är så smärtsamt att behöva svara på frågan vad tyckte du när man inte gillade det. Men Erik var bra. Om man ska gå på stand up kan man med fördel kolla på honom. Skippa de andra.