torsdag 8 januari 2009

Musik, snö och svordomar

Jag vill vara musikalisk. Are. Musikaliskare. För jag kan sträcka mig till att jag är lite musikalisk, jag har ju taktkänsla och allt det där, men det finns ju en hel del kvar att önska. Igår satt jag med när en kompis analyserade en skiva, alltså satt och tog ut låtarna på piano. Han lyssnade lite, spelade lite, sjöng en strof och sen var det klart. Hej gehör. Det fascinerade mig omåttligt. Så vill jag också kunna göra.

Jag försökte stämma min gitarr efter tonen i min fasta telefon. Det gick jättedåligt. Jag kapitulerade och lånade till mig en digital stämmapparat.
Sedan spelade jag lite innan jag blev besviken på hur lite kunskap som satt kvar i händerna.

Idag snöar det i Göteborg. Det är fint, men det är hejdlöst halt. Jag hade som vanligt bråttom när jag sprang hemifrån och innan jag hann reflektera över halkan hade jag gjort en redig vurpa och låg på marken. Inget sött litet fall utan en riktig gravitationsattack. Jag slog i huvudet och hypokondrin har fortfarande inte släppt.

Saker jag hann tänka på vägen till jobbet efter att ha ramlat och slagit i huvudet

  1. Tänk om jag blöder igenom min mössa/svimmar/kräks och har världens hjärnskakning
  2. Snälla snälla snälla öppna spårvagnsdörrarna så att jag hinner med bussen som står och väntar
  3. Fan fan fan varför kunde jag inte fått hinna med bussjäveln?
  4. Jävla barn, flytta på er
  5. Nämen, här har det gått en fågel i snön


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar