Det tar kål på mig

Det här jävla vädret va. Jag har noll lust att gå ut och springa. Jag är aktivt arg på minusgrader och isande västkustvindar. Kyla är helt ok, framför allt i januari, jag gillar att springa i vinterlandskap. Men nu i slutet av mars är jag inte road längre. Inte när det blåser arktiska vindar som får hela ansiktet att förfrysa i en bortdomnad rödmosig massa. Jag vill inte vara med.

Jag tröstar mig med vin efter passen. Inte heller helt hållbart.