Min favoritblogg verkar vara på väg att dö. Och jag hedrar henne, verkligen. Men det är också otroligt trist.
Bloggar ska dö. De mår inte bra att bara harva vidare som ytterligare en säsong av Lost. Jag fattar att min egen blogg lider av just detta evighetslivsproblem, men kanske just därför tycker jag det är bra att hon lägger ner.
En blogg ska gärna dö och/eller byta adress och/eller byta adress när dess syfte är uppnått. För en bra blogg ska gärna ha ett mål. Har smaljeansen-tjejen kommit i sina smaljeans, tagit allt några varv till, och sedan tappat sugen - ja då är det avlivningsdags.
Det är kanske delvis därför jag vill göra några av de där träningsgrejerna. Så att jag har något specifikt att blogga om. Jag funderade idag på milenimono, eller kanske maratonimono.
Vila i frid Smaljeansen. Hoppas att du återuppstår snart igen.
PS.
Vad ska jag nu läsa för blogg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar