Ibland [läs: nu] önskar jag att min internetuppkoppling hade känslor, för den fungerar så genomuselt att jag vill såra den. Så som den sårar mig.
Inte helt konstruktivt, jag vet, men vad ska man göra?
Kanske lider jag av post-maskeraddepression.
Eller pre-tentadepression.
äh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar