Inte visste jag då, för dryga tio år sedan, när jag lyssnade på Millencolin och försökte skejta, att jag idag skulle halka runt på isiga kullar och trappor kring Skansen Kronan tillsammans med sångaren Nikola.
Nä det visste jag inte.
Men det gjorde jag.
Han hade valt plats. Det var skönt. Alltså, att det inte var jag som lurat dit honom. För helvete vilket ogästvänligt underlag det var. Man fick i princip dra sig upp för backen längs med räcket, för inte greppade skosulorna på blankisen.
Intervjun gick bra. Han var pratig. Det var kallt.
Strike! Strike! Strike strike!
Här är bild på Nikola och fotografen.
ååå, vad synd att vi inte visste det då. vad vi hade fnissat och känt oss coola-bandola!
SvaraRadera