lördag 8 september 2012

Läsandets hopp(löshet)

Jag skulle vilja vara en sån som läser mycket. En sån som har läst klassisker och som kan hålla isär författare.

Givetvis köpte jag en Dostojevskihög på en bokrea i tonåren. Den har jag inte rört. Men jag minns fortfarande att jag gjorde nån smart koppling till Idioten på ett svenskaprov.
Men en smart koppling (för 10 år sedan) kommer jag ingenstans med.

Jag är hopplöst dålig på att läsa. Jag somnar. Varje gång.
Jag blir för rastlös. Men jag försöker.

Jag läste en bok i somras, Cirkeln. Det senaste halvåret har jag även påbörjat Vad jag talar om när jag talar om löpning och Äta djur. Dem har jag pausat till förmån för Knausgårds Min Kamp. Del 1.

Och jag får säga att det går bra!
Jag tror nyckeln till framgång är min kompis på jobb som är ett knus-fan och minns varenda stavelse i böckerna. Hon är lite som en PT jag inte vill göra besviken. Vill läsa några sidor till så att jag kan berätta vad som hänt sen sist.

Senast skickade jag ett jobbmail med texten: Nu har Karl-Ove fått sin första utlösning.

Problemet att jag somnar kvarstår tyvärr.
Själv hade jag en peak under fotbolls-em. Då kunde jag ha på en match och läsa samtidigt. Det funkade bra.
Nu är em över sedan länge och jag behöver nya sätt. Tar gärna emot tips.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar