Smartfån eller dumfån

Det bar mig emot. För jag visste ju att jag skulle bli likadan. Jag ville inte köpa en iPhone för jag visste att jag skulle sitta och glo på den. Jag ville inte skapa behov jag inte behövde.
Men jag gjorde det ändå.
Och jag gillar det.

Herregud vad jag gillar instagram, och twitter och spel och bitcam och poddar och smarta festivalappar.

Så nu sitter man och umgås med telefonen. Försöker låta bli att kolla på den hela tiden. Men det bränner och bränner och tillslut måste jag resa mig upp mitt i fikan, gå till jackfickan, kolla twitter-instagram, och konstatera att inget hade hänt.

Jag hade (kanske) överlevt utan uppdateringen. Men abstinensen blev iaf stillad. Och så kan man återgå till fikan och prata med sina medmänniskor.
För det gör man ju.