Emot inombords

Jag börjar glida in i en Håkan Hellström-fas värdig vilken 15-åring som helst. När jag försökte komma fram till vad jag kände, vad jag ville och det första jag kommer på är ett Håkancitat. Ge mig nåt som tar mig någonstans. Sedan kom jag inte på nåt som bättre beskrev det jag ville. Det är väl bara till att vänta på nästa spår. Ramla på långgator och sånt.