Band med överdriven integritet är kul. Det känns lite som pre internet. Man vet inte vad de åt till frukost vara för att de redan bloggat om det och man har inte sett tretusen youtubeklipp.
Så i söndags var jag oundvikligt överpeppad. Det var jjkonsertdagen. Hemliga jj.
Jag och Elin var inte ens överens om huruvida det var en tjej eller kille som var vokalist (men jag hade rätt vilket var tur för annars skulle mitt musikkännarsego vara mycket, mycket trasigt).
jj bestod av en tjej och en kille. Kanske var de ihop. Kanske var det syskon med en lite märklig relation. Mest bestod bandet av henne. Hon var bra. Ljudet var inte lika bra. Ett tag gick herr/fru ljudansvarig helt bananas med reverben.
Efteråt betedde jag mig som ett exalterat fan när jag mötte sångerskan och förklarade hur kul det var att se dem/henne live. Jag slätar över mitt beteende med att hon verkade bli genuint glad.
Hur som helst. Sharing is caring. Här är en video.
