onsdag 7 juli 2010

CEO & TTA

Jag har alltid tänkt att om man först spelar i ett band och sedan gör en sologrej så vill man att de skiljer sig åt. Kanske för att man hade ambitioner som inte kom till sin rätt i bandet, att vara i ett band innebär ju ofta ändå kompromisser eller hopkokningar, eller för att man har hittat ett nytt konstigt stickspår som man inte ville ha med i den tidigare konstellationen.

Eric Berglund trivdes nog bra i The Tough Alliance. För hans soloprojekt Ceo och plattan White Magic kunde lätt, sjukt lätt, varit uppföljaren på tta:s senaste.

Men det är det inte.

Det är nåt annat.

Inte gråter jag för det. Nä då. Jag är glad.

4 kommentarer:

  1. Same same different name, eller vad heter det? Nej, det är ju same shit different name man säger, eller sa på 90-talet. Jaja. Men det är ju inte shit. I så fall the shit. Jag gillar CEO. Och TTA. Men befogad reflektion indeed. Och så är vi glada!

    SvaraRadera
  2. ...eller att alla andra i bandet förutom en själv hatar det man håller på med och säger "sayonara banana" och gör andra grejer. Själv är man nöjd med sitt evinnerliga gnäll och gnissel och fortsätter med exakt samma sak, fast med annat namn. Och ibland med andra kompisar...

    SvaraRadera
  3. SB: Hör jag personlig erfarenhet i din kommentar? Hursomheslt är det ju strongt att man i så fall inte låter de andra bandjävlarna besudla musiken man gillar med sin neggoattityd. Go Eric Berglund, go?

    SvaraRadera