Kicken, var är den?

Kanske är det höstens fel. Det är inte omöjligt. För tillfället utför jag (tydligen) empiriska studier i hur omotiverad man kan bli (utan att för den sakens skull bli deprimerad eller sjuk på annat sätt).

Allt är tråkigt.

Träning är jättetråkigt.

Försökte ta en bild på dagens uppmuntrande, jämntjocka regnväder, men det gick inte bra.

Jag vill bara lägga mig under en filt och äta vaniljvisp. Inte hållbart.

Hur får man tillbaka peppen?

(Är Baileys svaret?)

Barn är inte popkultur

Fast hundar var ju ett djur och inte en accessoar innan fröken hotell ändrade på det.

Hur som helst. Jag struntar it.

Här är en bild på mig och ett barn. Kanske världens bästa barn. (Kan bäras som en stor brosch.)

Prisa P3

Halleluja moment! P3 Dokumentär är tillbaka.

Ladda ner allt här.

Finns det svenskt kaffe på hotellet?

Mina öron sviker mig. De tycker att all musik som är på spanska är exotisk och annorlunda. Jag letar efter musik att tycka om på riktigt (inte bara i någon sorts utbildande syfte) och se här: En stop motion-video med popiga killar som har en radioheadkalender i lägenheten.

Ändå låter det som piña colada i mina öron. Skulle de sjungt på engelska skulle det fortfrande varit lite för smörigt för min smak, men inte alls lika exotiskt.

Kul krav. Kul liv.

Jag förgyller lördagkvällen med Mtv och true life: I'm a newly wed.

22-åriga Laura Beth och Brett ska gifta sig. De tror inte på sex före äktenskapet.

Fine.

Men. För att inte riskera att någonting ska hända har de aldrig kysst varandra. De får gå hand i hand och ge en puss på kinden. De får till och med gosa i soffan, men då får bara en vara i horisontellt läge. Om båda ligger ner vet man ju inte vad som händer. Givetvis sover de inte i samma säng.

Inför bröllopsnatten säger bruden:

"I don't think anything can go wrong tonight. It's gonna be perfect."

Haha!

Grattis!

Övning ger inte färdighet. Gud ger färdighet.

Shoppingådran måste dö

Jag har aldrig varit så mycket av en shoppare. Om jag spenderat mycket pengar (här räknas alltså allt över 600-700 kronor) resulterar det oftast bara i ångest.

Men jag har hittat ett hål. Plötsligt har jag inga problem med att handla träningskläder i tid och otid. Mer korrekt: löparkläder. Jag som aldrig köpt nåt annat än rena träningsmåsten - skor, byxor och sportbh - har nu behov av allt.

Jag har sedan sommaren köpt: 1 par byxor, 5 par strumpor, 2 t-shirts, 2 linnen, 1 långärmad tröja, 1 träningsjacka och 1 par skor.

Vad hände?

Funktionsmaterial är en drog.

Men det går inte att äta.

Eller?

Gratiskonsert

Hah!

1. Kontemplerar återigen över hur tunna mina väggar är. Jag hör mina grannars köksprat.
2. Får oväntat feeling och skrålar med i Search & Destroy.

Vassego kära grannar.