Sist på instagrambollen

Ok, jag är ite snabbast i stan. Jag var inte först med wordfeud, inte med draw something och sannerligen inte med instagram.
Jag föraktade instagram lite.
Jag förstod inte. Jag var rädd.

Men vad härligt det är.
En bild och pyttelite text.
Ofta ingen text alls. Bara bild.
OCh bilden måste inte se ut som attd en var tagen 1977. Det finns andra filter. Lovar!

Men jag har ju så få instagramkompisar. I dagarna kom en app för androidtelefoner också så nu tycker jag det borde rassla till lite. HD, SB och Johnning till exempel - kom och lek!

Ni hittar mig och mina fotografiska verk under namnet Mariaimono.

Erikas instagrammade bild på mig när jag dricker skönhetsdrickan som Christer tog med sig från Thailand.

Mat gör mig till en glad campare

I helgen hade vi hemmabrunch hos Soraya och Mattias. Den bästa sortens brunch.
Fem vuxna och en bebis. Som en trevlig film från -88.

Innan mat.

Under mat.

Efter mat.

Farmor, farväl

Jag tänker på filten mot min kind, dina duvblå soffor, hur jag åt gelatinsmör på mackan för jag inte ville göra dig ledsen.
Livet tar slut, jag vet. Ändå kommer det som en chock.

Kompensationstips

Det är ju förjävla lamt att tipsa om någonting man inte hittar och som troligtvis inte ens finns. Modern av icke-nyheter.
Så här är ett tips på något som existerar.

Luuk och Lokkos poddar på Sveriges radio.
I början tänkte jag att det skulle vara lite för mycket män som pratar om andra män.
Men de är härliga.
De pratar om musik, barnvagnar, sorg, om att inte ha kompisar, om att ha kompisar. Om England och USA och politik och hur man ska tänka när man är neggig men önskar att man inte var så förbannat tråkig.

De växer, pod för pod. Nytt avsnitt varje torsdagsnatt. Bra sällskap i hörlurarna.
Åh public service.

Låttvättarna som försvann

I helgen hittade jag våra låttvättar från Morgonpasset helg. De finns på Spotify.
Eller "våra" är väl att ta i, det är ju lite olika artister som gjort dem. På vår förfrågan.
Mina favoriter är Oh Harrys cover på He's on the phone (saint etienne) och Alice B:s version av ett och noll (BKO).

Men nu när jag ska söka upp dem igen, så funkar det inte.
Kanske är det så att SR håller på att testa vad de kan, vill och får lägga ut.

Förhoppnings kommer de upp snart igen.
För nu har jag ju abstinens.

Refused are (not) fucking dead

Refused hade en hemlig ("hemlig") spelning på Debaser i Stockholm. Jag var där och h.e.r.r.e.g.u.d vad grymt det var. Helt sjukt.
Det var surrealistiskt att stå där och jag har headbangträningsvärk i nacken för första gången på flera år.

Beroendet breder ut sig

Jag har tidigare skrivit om min förmåga att köpa träningskläder (här och här). Funktionsmaterial är en drog.
Nu har det spridit sig. På grund av en innebandyträning har jag varit i sportaffären igen. Trots att träningen med största sannolikhet lär bli en engångsföreteelse för mig (mycket på grund av mitt knä som lär protestera efter första stoppvändningen), har jag köpt en innebandyklubba.

400 spänn. Ba sådär.
Och jag känner mig upprymd.

Är innebandyklubbor också en drog?