True Blood, andra vändan

För ungefär ett år sedan kollade jag igenom säsong 1 och 2 av True blood. Nu gör jag samma sak igen. Min kompis Sara hade inte sett den slafsiga serien, och i väntan på vår tv-serie of choice (Dexter) var det ett gyllene tillfälle att inviga henne.

Men jag får säga att jag inte alls faller på samma sätt andra gången. Jag ser en massa missar i dramaturgin, viktiga händelser som man är svåra att uppfatta för en förstagångstittare. Bill och Sookie är fortsatt störiga (fast det har de varit hela tiden) och serien är inte alls så spännande som jag mindes den.

Det är fortfarande trevligt att hänga med min kompis så klart, att sträckkolla series är väl ett modernt sätt att umgås (?), men jag vet inte jag. Hur blev det så här? Är det jag som har fel eller är det bara så enkelt som att spänningen försvinner när man vet vad som ska hända?

Eller har jag bara för mycket fritid?

Nu ska Hoffmaestro vara med på radion. Måste stänga av. Nu.

Montazami

Utan läppstift känner jag mig exposed, rädd och nervös.

Jag blev av med min läppstfitsköparoskuld igår. Jag köper väldigt sällan smink, förutom en mascara då och då, och ett läppstift+läppenna för 350 spänn är sannerligen utanför min comfort zone.

Men så blev det.

Butiksbiträdet valde ut en tjusig röd färg, kombinerade det med en fräsig penna och sedan var det bara till att kapitulera.

Efter mitt idoga läppstiftande under gårdagskvällen kallade min kompis mig för Maria Montazami. Och vad kan man säga. Hon har ju rätt. Kompisen alltså.

I brist på bilder på mig själv in action kommer här en bild på fru Montazami och hennes själsfrände.

Skjorta på vift

Jag satt och sydde på en skjorta när jag såg någonting i ögonvrån. Och javisst, utanför mitt fönster hängde en (annan) skjorta och fladdrade för vinden.

Jag bor på översta våningen och varken jag eller mina grannar har balkonger. Ändå hängde den i stuprännan på en galge.

Jag var konfys.

Det är ju jättehögt upp och assvårt att nå.

Det visade sig senare, vilket jag misstänkte, att min skjortan tillhörde min granne. Han hade hängt ut den igårkväll när han var mindre nykter. När han kollade ut på morgonen hade galgen med skjortan blåsts iväg en liten bit.

Han kom på hembesök till mig, hävde sig ut genom förnstret och lyckades fiska hem skjortan.

Han darrade och jag tänkte att nån öl eller fem kanske bara hade varit bra för det halvt dödsföraktande tilltaget.

Sucker for romance

Ytterligare en snygg och tidlös video med Elton. Kolla in hans tröja (syns bra nån minut in i klippet). Stulen från ett barn månne?

Låten är dock ett mästerverk utan dess like.

Konsertpengar

Jag har presentkort på ticnet värt runt 800 kronor. De går ut i januari så nu börjar det bli dags att sätta sprätt på stålarna.

Men på vad?

Iron Maiden kanske?

Förslag mottages gladeligen. Konsert-/föreställningssällskap likaså.

Ullevitips

Jag har grubblat. Helt utan framgång - fram tills nu. Jag vill se Elton John på Ullevi. Ytterligare en gubbe, ja visst, men en jäkla fin surgubbe. Och flink på pianot är han med.

Klippet nedan bör ses på grund av:

1. Den svängiga låten.

2. De snygga kläderna.

3. Den snygga uppställningen på skolaula-scenen (?).

4. Den förfärliga ljudsynken.

Arbetsliv

Arbetslivet är spännande och konstigt.
Igår ringde ett bemanningsföretag och tyckte att jag vore bra för ett jobb. Jag höll inte med.
Själv ringer jag till en personalansvarig om ett jobb jag vill ha, men kvinnan svarar ju aldrig.
Idag ringde min gamla chef och fick mig att hoppa in på mitt gamla jobb.
I morgon ska jag i vanlig ordning spendera hela lördagkvällen med en annan tidning.
Studierna tar upp jättemycket tid. Kanske inte så mycket effektiv tid som ineffektiv tid. Men ändå.
Jag är typ sjuk, men ignorerar det.
Trots all rörighet gillar jag det. Det löser sig ju. Det trodde jag inte.