måndag 15 mars 2010

En hälsning till mig själv, anno 97

Inte visste jag då, för dryga tio år sedan, när jag lyssnade på Millencolin och försökte skejta, att jag idag skulle halka runt på isiga kullar och trappor kring Skansen Kronan tillsammans med sångaren Nikola.

Nä det visste jag inte.
Men det gjorde jag.

Han hade valt plats. Det var skönt. Alltså, att det inte var jag som lurat dit honom. För helvete vilket ogästvänligt underlag det var. Man fick i princip dra sig upp för backen längs med räcket, för inte greppade skosulorna på blankisen.

Intervjun gick bra. Han var pratig. Det var kallt.

Strike! Strike! Strike strike!

Här är bild på Nikola och fotografen.


torsdag 11 mars 2010

Jätteminiproblem

Ibland slår det mig hur små mina problem är.
Jag har så många små problem och nästan varenda ett av dem förstoras någon gång upp till ett problem av monsturös storlek. Men det går i cykler. Det är sällan flera problem är stora samtidigt. Istället har jag ett gäng banala problem och nåonting som gnanger i mitt hjärta. Eller i min hjärna.

Just nu är är mina problem två stycken:
1, hur jag ska formulera mig när jag hör av mig till mina vänner för att få dem att vilja umgås med mig, utan att känna att de måste göra det. Fast de måste ju.
2, hur jag ska hantera att mina problem är små och att jag sjävl förstorar upp dem till löjliga femmetersväggar i livets hinderbana.

Tips mottages tacksamt.
Yours truly.

onsdag 10 mars 2010

Jag, en vinnare!

Jag hann före alla andra mariapeterssonar i världen. Det är jag som var vinnaren i den hetsiga jakten, den ständiga jakten, på en fin mailadress.

Ni som har lite ovanliga namn kan nog inte sätta er in i glädje jag känner. Vinnarskallen är på och jag vältrar mig i fluffig lycka och lite skadeglädje.

Jag var tidigare ganska nöjd, tillfreds åtminstone, med min mp0303-adress. Den var intetsägande och jag lurade spammailare och fick mest mansrinktad reklam (enlarger you manhood with natural herbs - tack, men nej tack).
Jag hade ju i alla fall inte indiepopkorn84 eller något i den stilen.
Det var på dn nivån jag kunde lägga mina krav.

Men nu är det nya bullar i ugnen. Förnamn.efternamn(a)hotmail.se är min nya giv.

Välkomna att maila.

mvh,
Maria Petersson (FYI: två t använder jag bara i mer casual sammanhang)

tisdag 9 mars 2010

Känn ingen sorg för mig

Jag har upptäckt ett drag hos mig själv. Jag är så enormt trött på Göteborg.
Lite varm i hjärtat blir jag när jag blickar ut från mitt jobbfönster och ser centralstationens bangård bada i sol och Ringöns lyftkranar sträcka sig mot himlen. Men (fan), ombyte - ge mig ombyte. Snälla.


Vitsar är vitsen: Vet du vilket som är det största djuret i Göteborg?
>> Enorrrm.

måndag 8 mars 2010

Folkhemshiten 10 år senare

Pysslet som väcke hela Sveriges janteförtryckta poesilusta till liv finns på nätet. Vid det här laget borde folk ha blivit så slipade på att knåpa ihop små dikter och på så vis äntligen fått lite utlopp för allt det där djupet och mörkret som de burit inombords att de är redo för ett mästerskap.
SM i kylskåpspoesi är nu ett faktum och eftersom man på studs kan få sina små verk upplästa av Björn Ranlid, Peter Apelgren eller Mogi i härlig telefonsvararrytm är det beroendeframkallande för den allra minst tävlingssugne (jag).


Länken till mästerskapet >>

söndag 7 mars 2010

Stockholmssyndromet

Jag är troligtvis den sista personen i Sverige med ett något så när aktivt populärkultursintresse som skrattar åt det här. Men låt gå. (Jag skyller på att det är från i våras när jag levde i ett populärkulturellt hål.)

tisdag 2 mars 2010

Hypnotiserande snyggt

Timo Räisänens nya musikvideo är så snygg så jag dör lite grann av facsination varje gång jag ser den.

För tillfället kan jag inte komma på en enda video som jag gillar lika mycket som den här. Ja, det skulle ju vara Backstreet boys I'll never break your heart. Men det är ju av helt andra anledningar.