Kickin it med Linux

Linux är gött. En halvtrasig dator är inte alls lika gött, men bättre det än helt jävla jättetrasig. Nu blir det inget mer Windows för mig utan jag och Linux börjar bli kompisar. Men än är vi bara på lära-känna-varandra-nivån. Jag hoppas att han ska hålla sig på mattan, inte komma med några konstiga, jobbiga överaskningar. Inga krashar. Inga problem. Vi är helt enkelt inte där än. Jag hoppas att han är med på det bara. Det kan bli så obekvämt annars.

Ikväll tittade jag på The last kiss. Jag hade förväntningar utan dess like. Om man nu kan ha det när man väntat 3 år med att se en film. Jag gillar Zach Braff och jag gillar Rachel Bilson, därav förväntingarna. Men fy. Det var inte nån film för mig. Zach borde bara spela extremt sympatiska roller så att jag kan tycka om honom now and forever. Snubben han spelade i den här filmen var otrogen mot sin gravida flickvän och vilken ångest jag hade i soffan.
Imon ska jag kolla på Into the wild. Då blir det väl mer ångest antar jag. Fast inte av fan-vad-dr.dorian-är-dum-i-huvudet-sorten. Av någon annan sort. Looking forward.

Datordöden lever vidare

Datorn är fortfarande jättedöd och jag börjar långsamt vänja mig vid att inte kunna kolla upp allt, allt, allt (!) på webben hela tiden. Det är bannemej inte lätt och jag småhatar min internet- och datorlösa situation.
Jag har fått hjälp av en jobbarkompis att försöka återuppliva det lilla livet men tyvärr utan framgång. Sent igår kväll fick jag i alla fall se att mina filer fortfarande finns där någonstans i haveridjungeln. Hårddisken är alltså inte helt kaputt. Oh joy. Men nu är siktet inställt på att försöka rädda mina viktigaste filer och sedan köpa mig en ny dator.

En ny dator. Jag är en PC-tjej, men jag inser att jag är på väg ner i mac-träsket. Ett snyggt gränssnitt och en stabil, pålitlig dator låter lockande. Men det kostar ju. Onekligen. Och snart har jag inget jobb. Cash in – cash out. Mestadels cash out.

Katastrof!

Min dator har helt utan förvarning tokdött. Den är alltså inte bara krashad, utan jättekrashad. Jag kan inte starta datorn och trots att jag slagit knut på mig själv för att komma på kreativa lösningar på den plötsliga dator-döden.
Det är nu jag inser hur dumt det är att jag inte sagt till någon att jag har den här bloggen. För jag vill att alla ska veta att min dator är död. Någon kanske har en asbra lösning på problemet. Jag är i stort behov av sjukt bra lösningar. Smsa alla sådana till mig. Snälla. Tack.

Kroppen fungerar planenligt

Som jag planerade är jag frisk idag. Eller, tja, mer eller mindre frisk. Jag är pigg och alert, men lider av sviterna att vart sjuk tidigare (vilket betyder seghet och arg mage). Så länge jag inte gör någonting djärvt - som att äta - är jag fit for fight. Jag är lite sugen på att gå på en spelning ikväll. Kultiration och Räfven spelar. Inte riktigt min kopp te, men det verkar ju så dansant. Och dansant är ju onekligen min kopp te. Men nej, det blir ingen spelning due to mitt post-sjuka samt vännerlösa tillstånd. Ikväll blir det lugna gatan, kanske till och med med Körslaget. Jag har inte sett ett enda avsnitt tidigare och tycker att det verkar smått avskyvärt. Men jag har ju en (nära oförklarlig) soft spot för Timo Räisänen och är därför rent ut av peppad inför programmet. Kanske ska jag ta och förtrycka mina höga förväntingar på Körslaget.

Idag skajpade jag med min vän som är i Paraguay. Jag har lidit lite av att inte kunna prata med henne. Men nu är jag mer balanserad än på länge. Thank you inventor of Skype.

Jag har bytt ut min över-soffan-dekoration idag. Jag har plockat ned min fina (och signerade) Lykke Li-affisch och satt upp några av mina favoritfotografier. Det blev rätt hett, men jag vill ha fler foton. Kanske får springa lite till till min favoritfotoaffär som ligger på Mariaplan - planet med det finaste namnet o.O

Sjuk jul

Jultraditionerna kan kanske ses som sjuka på många, skilda sätt, men jag syftar på den allra enklaste formen av sjuk i dagens rubrik. Det är jul och jag är sjuk. Vilket är trist. När jag inte vart allt för upptagen med att tänka på hur illa jag mår har jag blivit sur på mig själv över att jag insjuknat just nu. Nu är jag ju äntligen ledig och har vart näst intill omotiverat peppad inför juldagskalasande. En vän skulle ha party med "events". Onekligen spännande.

Men nej, jag har hållt mig oerhört passiv denna juldag. Nu kan jag dock konstatera att jag kvicknat till rätt så ordentligt. Jag har fått i mig ett paket hallonsorbet och senare även några mackor. Jag har kollat igenom första säsongen av Weeds samt tittat på Formel 3 på Eurosport.

Nu lyssnar jag på Fleet Foxes och kan inte bestämma mig för om jag är glad eller arg. Glad för att jag har så många timmar med fantastiska Fleet foxes framför mig eller arg för att jag inte gett dem en rättmätig chans innan. Jag har bara vägrat hajpen, vilket enbart har vart konstigt och irrationellt gjort av mig. Men mest är jag nog trots allt glad. Och imorgon, då jävlar, ska jag vara frisk igen. Det är alldeles för tråkigt att vara sjuk.

Vinterkräksjuka

Folk blir sjuka en efter en på mitt kontor. Vinterkräksjuka viskas det i korridorerna och alla blir sjukt hypokondriska. Jag vill inte inte inte bli sjuk.

Myspys på morgonkvisten

Jag är en julkalendertjej. Jag gillar att äta frukost klockan 07.15 framför teven och bli alldeles barndomsnostalgisk till små snuttar av familjeunderhållning. Tyvärr fungerar det inte längre emd mina arbetstider, 07.18 är det dags för mig att springa till spårvagnen. Men tack svt för repriser. Hur som haver: årets julkalender Skägget i brevlådan är en hit! Jag förväntar mig lite mer julstämning när vi närmar oss dopparedan, men än så länge håller jag med glädje till godo med symetriska serietidningsmiljöer och färgmatchade figurer.
Ska försöka skaffa mig en bil, bara för den här månaden, så att jag kan nostalgimysa på morgonen. För det skulle vara som grädden på julmoset.